torsdag 9 juni 2016

Herrestadsfjällsloppet 2016 #hur man blir bättre på mountainbike

18 plats utav 114 deltagande.  Tid 1:12:12. Jag känner mig nöjd och jag gav det jag hade, men hade hoppats på att vara topp 10, men det var många duktiga och starka cyklister som deltog. Vad jag fick lära mig under detta loppet är att jag måste vara mindre ödmjuk i starterna och våga armbågar mig fram för att stå bland de första i starten. När starten gick lyckades jag hamna väldigt långt bak (typ i den bakre halvan av alla deltagare) och det blev snabbt omöjligt att komma om. Det var många cyklister som gav allt den första kilometern i rädsla för att hamna för långt bak. Och jag är en svag sprinter, så jag hamnade alldeles för långt bak vilket snart straffade sig. När väl terrängen började blev det tvärstopp och en lång svans utav cyklister bildades framför och bakom mig. En cyklist föll framför mig på en drös med stenar men klarade sig fint och hoppade upp på cykeln igen. Även jag var ivrig på att få köra om, men inga möjligheter gavs utav terrängen. Lite senare föll ännu en cyklist framför mig i en uppförsbacke så jag fick hoppa av cykeln och gå. Väl inne i en granskog med rötter och stenar blev det lite glesare mellan cyklisterna, så jag hamnade bakom en tjej (som vann damernas) och bakom en kille ifrån Trollhättan(tror jag). Hursomhelst så föll tjejen i en stenig nedförsbacke och det var åter igen stopp. Hon gjorde en rejäl smäll, så vi frågade givetvis ifall det gick bra. Hon skakade av sig och fortsatte varpå jag körde om "Trollhättan"  och tjejen och hämtade in nästa cyklist. Jag vet inte hur långt det dröjde innan det blev såpass glest att jag kunde plocka placeringar, men enligt min pappa så var jag 4 minuter ifrån täten efter bara några få kilometer. Jag körde i lite olika starka klungor och hämtade upp cyklister framför mig och jobbade ikapp så gott jag kunde. När väl terrängen började lite mer på allvar så var jag lite starkare och orkade lite mer än min klunga som fick släppa. Jag jobbade ikapp 3 cyklister som verkade samarbeta men jag kände att jag ville om, så jag bad om att få komma förbi på lämpligt ställe och det beviljades med villkoret "om du håller tempot". De tre cyklisterna tog rygg på mig genom terrängen tills vi kom ut till landsvägen där parkerade dem mig totalt. De gick ett ruskigt försprång och jag var för klen för att orka med deras ruggiga tempo, så jag släppte... Jag fightade vidare och var ganska så inställd på att jag inte skulle få se de 3 cyklisterna förens i mål igen. Men nej! När den sista terrängen började igen kunde jag skymta en bekant rygg! Kroppen fylldes med energi och jag förstod att det var här jag kunde vinna tid! Jag var fortfarande ganska långt ifrån, men i de sista trixiga partierna gav jag fan i att bromsa och trampade allt jag hade. Och så var jag ikapp! I den sista steniga kurvan som ledde ut till asfalten och upploppet till mål, så låste jag framdämparen och gav allt! De tre cyklisterna försvann som raketer och förekom mig med att gå i mål, men just det där att jag lyckades köra ikapp kändes som en stor vinst!

Att träna på: #bli en snabbare sprinter
#starkare på landsväg och klunga

Resultatlista: (klicka på bild)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar